Quantcast
Channel: Svanå trädgård
Viewing all 230 articles
Browse latest View live

Alpskärvfrö

$
0
0
Thlaspi rotundifoliu
Blommig fredag - vårfrestelse

En rosablommande alpskärvfrö lyste upp i vår trädgård i mitten av maj månad, men det blommade så många andra växter då att jag inte hann med att visa denna lilla skönhet då, utan visar bilderna nu när 'vårfrestelse'är veckans tema på blommig fredag.


Kanske är en alpskärvfrö den allra enklaste vårfägring som man kan visa, men ändå så får dessa bilder mig att längta till våren då trädgården liksom står i startgroparna för säsongen.
Helt klart en vårfrestelse om ni frågar mig.

Om denna växt vet jag just inget, men jag anar att den härstammar från Alperna av namnet att döma.
Vår planta står i väl dränerad jord som inte blir för blöt om vintern, alpina växter brukar ju vara lite väl veka för vårt klimat i norra Sverige, men en vinter här i Brännberg har ju plantan klarat nu.

Vår alpskärvfrö kommer från en växtmarknad hos Heléne med fina bloggen Tankar om och från min trädgård.
Hos henne blommar alpskärvfrö tidigt om våren, då man som mest uppskattar en blomma, därför valde jag att skaffa en sådan även till vår trädgård.
Jag hade inte ens hört talas om denna växt förut, och blev glad över att fått ännu en vårblommande växt till trädgården.


Den vintergröna plantan skadades ändå av klimatet då bladen blev fula, men den överlevde ju och blommade, så varför klaga på några missfärgade blad.


Som sagt, en liten vårfrestelse, om än av det enklaste slaget.

Mer vårfrestelser hittar ni på fina bloggen Bland rosor och bladlöss, där pågår blommig fredag för fullt.

Tall

$
0
0
Pinus sylvestris

Det vanligaste av barrträden som är vildväxande i vår del av landet är nog tallen.
Eftersom den är så pass vanligt förekommande så är det ju inget träd som har så hög status i vår trädgård, men visst, det finns en tall i vår trädgård också, och just bredvid, utanför trädgården finns en stor gammal tall som nog har funnits längre än något annat träd i vår trädgård.




Till höger vår ännu unga tall, och snett bakom, den stora gamla.

Några hundra meter från vår trädgård finns denna halva döda tall, det är en rest av den storm som drog över vår by för mer än tre år sedan. Nästan alla andra tallar föll för stormen just där, men denna tall stod mycket utsatt för vinden och hade därför ett mycket starkt rotsystem, så den stod pall, men den kraftiga stammen knäcktes av stormen den dagen.


När skogsarbetarna skulle rensa skogen på nedfallna träd så bad jag de spara detta halva, jag sa åt dem att jag vill komma hit med mina (förhoppningsvis kommande) barnbarn en vacker dag och visa dem att det blåste så hårt att vindarna knäckte stora tallar som denna.
Tallen kommer att få stå kvar där som ett minne över den orkanliknande stormen den dagen.

Utsikten från vårt köksfönster domineras även den av just tall, här under en vinterbild:




Men för att riktigt uppskatta tallens skönhet så tog jag en promenad i skogen i en av de finaste 'pelarsalar' som naturen har att bjuda på här i norr.
Ibland är det enklaste det som är vackrast.


Hur är det nu man brukar säga om tallskogen, jo kanske att man inte såg ett barr och inte träffade en kotte...

Även naturen har en viss sorts humor.


Denna vackraste tallhed uppskattar jag väldigt mycket, och varje gång jag passerar så är jag förundrad över att den ännu får vara kvar, då mycket liknande skog i närområdet blivit till kalhyggen.

Jätteeternell

$
0
0
Helichrysum bracteatum

Blommig fredag - Färg.

Utomhus har naturen återgått till en brun-grå färgskala, även om lite grönt ännu finns kvar då gräsmattornas grönska lyser upp nu innan snön kommer.
Annat var det för några veckor sedan då trädgårdens blommor ännu lyste i olika färger, tänk att det då var så vardagligt att man knappt la märke till färgernas fyrverkeri.


En av alla dessa som skänkte vår trädgård extra färg var jätteeternellerna som blommade i trädgårdslandet.
De blommar sent i vår nordliga del av landet, så för att alls hinna få några blommor före nattfrosten kommer så måste vi för förodla dessa inne i växthuset, medans våren ännu är för kall.


Jätteeternell härstammar från Australien, och tillhörde förut släktet Bracteantha innan de fördes över till släktet Helichrysum, de föredrar att växa i full sol i en lucker humusrik jord som inte får bli för våt.
I Australien kan denna blomma bli meterhög, men här i norr blir de sällan högre än 60-70 centimeter.
Den ovanligt varma och torra sommaren här i norr gillades av våra jätteeterneller, men sideneternellerna bredvid höll på att torka ihjäl i hettan.(jag borde ha vattnat bättre, jag vet).


De är för härliga att känna på redan när de blommar, för de är liksom torra och styva direkt, precis så som de sedan är då man tagit in blommor för att torka dessa.


På nära håll är blommorna fina men som rabattväxt kanske inte jätteeternell är någon höjdare, då de gröna bladen dominerar (man plockar ju liksom bort blommorna allt eftersom om man vill torka dem).

Det är viktigt att plocka blommorna tidigt, just efter de öppnat sin knopp. Får de blomma för länge innan man plockar in dem, så kommer de se lätt utblommade ut sedan de torkat.
Min fru hänger alltid den nyplockade buketten med eterneller upp och ned så stjälkarna blir raka då de torkar.


Sensommaren var varm, och nattfrosten kom relativt sent så våra jätteeterneller hann med att blomma i år, min fru plockade in några buketter.

Sedan nattfrosten gjort entré så är blomningen över.
Jätteeterneller tål nästan ingen frost alls. I alla fall inte tio minusgrader som det har varit här.


De jätteeterneller som min fru plockade in förut har hon torkat så att färgen och formen av sommarens blomsterfyrverkeri ännu finns kvar i vårt hus.

Kanske går vinterns plågor lättare att uthärda när lite färg från sommaren finns med?

Bevarad färg från sommarens blomsterfyrverkeri.
Vill du se mer färg, så hittar du det hos Heléna med fina bloggen 'Bland rosor och bladlöss', där pågår nu Blommig Fredag  som bäst, och dagens tema är färg.

Ha en toppenfin fredag!

Aronia

$
0
0
Aronia melancarpa
De buskar som ännu bjuder på höstfärger i vår trädgård är våra aroniabuskar.
De flesta andra löv har fallit till marken nu eftersom det varit tio minusgrader för en tid sedan, men än sitter löven kvar på några buskar, bland annat på våra aronior.

Vi har två olika aronior, en med normalt stora bär och en med små bär.
Den med små bär bjuder på de finaste höstfärgerna.

Liten svartaronia.
Bären är inte goda att äta som de är, men jag har läst att man kan göra saft och sylt av dem.
Här hittar du recept  på saft och sylt av svartaronia.
Det är inget som vi har provat än då våra buskar ännu är ganska små sedan odjur som älg och sork kalasat på dessa förut.

Svartaronia
 Aronia är självfertil och kan därför ge bär även om man bara har en buske, dessutom har aronia små krav på växtplatsen, den klarar de flesta jordar, men det är viktigt att platsen där den växer får nog med solljus för att den ska kunna ge bär.
Om den växer i skugga blir det inte lika mycket bär på busken.


De sista flammande höstlöven glöder nu i vår trädgård.



Den första snön.

$
0
0

(O-) Blommig fredag - sommarens projekt.

Den första snön föll i natt, när vi vaknade på morgonen så var vår del av världen vit.
Vi anade att det skulle vara så, för sent igår kväll föll snöflingor sakta mot marken, men de märktes knappt i mörkret.
Inne i växthuset har vi ännu våra rosor, pelargoner och fuchior, men där inne är värmen på så de klarar sig. Snart ska de bäras ned in till potatiskällaren, där de får sova hela vintern.

Trädgårdslandet är täckt med snö, och jag kom just på att jag har kvar att ta upp lite potatis som finns i en av odlingsbäddarna.
Jag tror jag väntar tills denna snö smälter bort, att söka potatis där nu är inget jag vill.




 Men nu kanske ni undrar hur jag tänker, hur kan dessa snöfyllda bilder ha något att göra med 'sommarens projekt' som ju är dagens tema i 'blommig fredag'.

Ja ni förstår, sommarens stora projekt för mig var just att glömma att denna dag skulle komma, att leva helt och fullt med blomster, sol och värme för att ladda sina 'batterier' blev sommarens motto och projekt.
Jag lyckades bra, för denna snö känns mig totalt främmande.

Jag är nog ingen vintertyp, helst skulle jag dra långt söderut just nu.
Det är vackert med den vita snön, men det är allt.
Kom ihåg att snö är bäst på bild.


Om du vill läsa vad andra bloggare gjort i somras, så kika in hos fina bloggen Bland rosor och bladlöss, där pågår just nu 'Blommig fredag' för fullt.

Trevlig helg!

Trädgårdslycka i november.

$
0
0

Blommig Fredag - Trädgårdslycka

Trädgårdslycka i november?
Hur är det möjligt?
Dagens tema i Blommig fredag var inte lätt att skriva om, för det är inte lätt att känna lycka i trädgården nu när marken är stenfrusen, och snön kommer och sedan töar, för att sedan snöa igen, någon dag senare.
Igår var det -17º C.

Men när jag kom hem från jobbet så hade en trädgårdstidning kommit med posten.
Det var nya numret av Trädgård Norr.


Läs mer på Trädgård norr.se.

Genast så glömde jag att marken är stenfrusen och trädgården är gömd i mörker nu, för de få timmar som solen lyser så är jag på jobbet, och trädgården syns inte så bra sedan i kvällens kompakta mörker.

I tidningen kan jag läsa om odling av rhododendron i Kiruna (det trodde jag var omöjligt), om äppelträd och andra växter i fjällnära område, i typ växtzon 9 inte så långt ifrån norska gränsen i Lappland.
Jag bläddrar vidare och här kan jag även läsa om området 'Västra Nordamerika' hos Arboretum norr i Umeå, om ett växthus som flyttat från Sverige till Italien, om hackspettar och om ek i Skellefteå som faktiskt gett ekollon i år, trots sitt nordliga läge.



Jag har ju även i detta nummer fått förmånen att skriva krönikan, där jag denna gång jämför trädgårdsfolk med träd i trädgården.
Kanske lite långsökt och svårt att förklara, men på något sätt gick det ändå att dra vissa paralleller.

En glimt av trädgårdslycka tändes inom mig igen, inget kändes hopplöst i trädgården längre, trots att den nu är djupfryst.
Så pass mycket trädgårdslycka kom över mig att jag skrev detta inlägg här på bloggen, (wow!) som ju liksom legat i vila nu en tid när ju ändå inget finns att visa från trädgården.

Nu lite mer trädgårdslycka: Blommig fredag, hos Helena med fina bloggen Bland rosor och bladlöss finner ni en länksamling full av trädgårdslycka.
Kika in där själva och se.

Trevlig helg!


En stjärna av papper lyser i fönstret, den får ge inspiration denna blommiga fredag, när det saknas riktiga blommor utomhus.

Julens ljus från Betlehem.

$
0
0

I vår trädgård lyser nu ett speciellt ljus.
Det är ljuslågan från fredsljuset i Betlehem som glimmar så fint.
Där har ljuslågan brunnit sedan år 565, och igår så kunde man tända sitt eget ljus med en ljuslåga därifrån på torget i Boden.

För att inte denna låga ska slockna innan julen är över så lyser den nu på flera ljus i vår trädgård.

Bor du i närheten och vill ha fredens låga från Betlehem hemma hos dig, så är det bara att höra av dig om du vill komma förbi och tända ett eget ljus med denna speciella låga.




Som ni ser så får vi en vit jul i år, jag har aldrig varit orolig för att något annat skulle inträffa här, vi bor ju rätt långt norrut, så chansen/risken för snö i december är ju så gott som 100% här.
Vintern har hittills varit lång här, och när snön kom så försvann inspirationen att skriva här på bloggen.

Därför har det varit ovanligt glest mellan inläggen här den senaste tiden.


Kom ihåg att inget mörker är så stort att inte minsta lilla ljus kan lysa upp och förändra för en stund.

Med dessa bilder vill jag önska Er alla en God Jul.


Svenskudden, den yttersta utposten.

$
0
0
Svenskudden

Ungefär 20 kilometer från vår by finns en plats som heter Svenskudden. 

Jag fick berättat för mig att det är platsen där den förste svensken bodde i området när allt annat i regionen var lapp land. Sedan dess har platsen kallats för Svenskudden.

Kanske var Svenskudden en gång den ytterst utposten av Svea rike mot Lappland, som då inte med någon självklarhet ansågs som en del av Sverige, men det kom ju att ändras.
Så flyttade fler och fler svenskar in i området och lapparna trycktes tillbaka, bort från sina gamla marker.
För mig har den berättelsen gett platsen Svenskudden en status av nybyggarland och varit ett levande bevis på den svenska koloniseringen av Norrland.

Jag hade aldrig varit där förut, men en höstdag åkte jag närmaste vägen ditåt för att se den platsen, för den närmaste vägen ditåt når inte riktigt fram till Svenskudden, men man ser platsen över sjön vid vägens slut.

Spegelblankt Junkerträsk med Korpfligget i bakgrunden.

Jag gick in i området från en vägbom bortanför byn Åkerholmen, och fick gå någon kilometer.
Sjön låg spegelblank, och där på andra sidan sjön såg jag Svenskudden.

Om jag skulle köra bil dit från den plats där jag stannat och fotograferat så skulle det bli en omväg på nästan sju mil (70 kilometer!) innan jag skulle komma fram till Svenskudden där på andra sidan sjön.
Tvärs över sjön var platsen bara två kilometer bort, och om vägen bara fortsatt 1500 meter till så hade jag kunnat promenera runt sjön.
Så nära, men ändå så långt ifrån.

Junkerträsk med Lappträskberget i bakgrunden.


Berget bakom Svenskudden heter Lappträskberget, och när man ser på en karta så ser man att namnen på bergen bakom det bär samiska namn som Paktevare, Roavvegielas och Stuortjåkkå.

Där börjar nog det mentala Lappland, även om gränsen till landskapet Lappland finns många mil därifrån.

Där vid Lappträskberget sköts en varg för några dagar sedan av Länstyrelsen, läs mer här.


Kanske markerar denna vägbom ändå gränsen till det mentala Lappland? 
Det kändes nästan så.



När jag kom hem så undersökte jag vad jag kunde finna om Svenskudden, var det verkligen så att detta en gång var den yttersta utposten av Sverige, där områdets enda svensk bodde?
Då fann jag följande notis:

Svenskudden, Överluleå
'Svenskådda, grundläggaren var en på sin tid beryktad lappman Lars Svensk.

Ja, där ser man.
Platsen är uppkallad efter en man som hette Svensk i efternamn, och han var ingen inflyttad svensk utan en same.

Hur som helst så hade jag en härlig promenad där och visst är Svenskudden ännu den ytterst utposten, men inte av Sverige, utan av Bodens kommun.
Svenskudden finns just i kanten av Bodens kommun, gränsen till Älvsby kommun går uppe på Lappträskberget, och till bebyggelsen i Svenskudden når man bara via Älvsbyn.

Junkerkölen

På vägen till Svenskudden ser man berget Junkerkölen på en mils avstånd, berget sägs ha fått sitt namn av att det liknar en upp och nedvänd båt.

Däruppe fanns för länge sedan en liten tjärn, men en kvinna som hade sina kor på bete däruppe var orolig att korna skulle gå ner i tjärnen och drunkna, så hon började gräva för att sänka vattenytan i tjärnen.
Det bar sig inte bättre än att vattnet skar upp en stor fåra i sin väg nedför berget, och av den lilla tjärnen på bergets topp finns sedan dess endast en liten pöl kvar.

Från den före detta tjärnen rinner än idag en liten bäck (dike) och på en plats på bergets sydsida faller den nedför en nästan lodrät vägg.
För många år sedan var jag där, och där vattnet faller ned för berget kan man gå in bakom vattenfallet utan att ens bli våt.
Utsikten över området tillsammans med vattnet som faller gör det till en av de mer märkliga upplevelser som går att finna i vårt närområde. Bästa tiden för denna upplevelse är vid vår- och försommartid då bäcken är fylld av vatten.
Kanske inte lika storslaget som det här men ändå något åt det hållet.

Men det var ju förstås en helt annan historia.
Kanske jag gör en ny utflykt dit upp på berget någon annan gång, då kan jag ju ta med kameran och fotografera.

Ha en toppenfin dag!


Tråk-januari är här.

$
0
0

Då är det januari och åter vardag efter julens ledighet.
Nu börjar tråk-vintern, en oftast lång kall period av vinter med kyla och snö i överskott.
Växthuset står likt en relik från en sommarträdgård som fanns för inte så länge sedan.

Nu är trädgården och växthuset öde, tyst och kallt.
En lampa får lysa inne i växthuset för att liksom påminna om att det finns, annars syns det ju inte då det är mörkt ute. Kanske som ett synligt hopp om att våren en gång ska komma tillbaka.


Snön ligger någon decimeter djup och skyddar låga växter från den värsta kylan.


En fördel med vintern är väl då att det inte finns en massa ogräs att rensa i rabatter och trädgårdsland, så man kan vila från den stress det kan orsaka.
Det finns inte så många 'måsten' ute i trädgården nu, mer än att skotta snö för att själva ta sig fram.


För det mesta är det ju mörkt nu när jag är hemma, men här om dagen var jag ledig så då gick jag ut och fotograferade när det var ljust ute mitt på dagen.


Ingen kan få mig att gilla vintern, snön är ju bara i vägen, men allra värst är kylan när den blir för svår, vilket inte är någon ovanlighet i vår del av landet.


Vår granne som nu är 94 år gjorde denna mjölpall till oss förra vintern då min fru länge önskat en sådan.


En hungrig ekorre fastnade också på bild, den hade inte lust eller tid att flytta på sig där den satt och åt solrosfrön.
Den satt länge blick stilla, och jag fick komma riktigt nära innan den hoppade högre upp i trädet.

Bloggen går inte ens på halvfart nu, men så är det, kanske tar lusten att skriva och visa bilder fart igen när ljuset återvänder och vintern blir mindre svår...

Ha det så bra fram till dess!





Hängkaragan

$
0
0
Caragana arborescens 'Pendula'


När den östra delen av trädgården renoverades 1985 så planterades två hängkaraganer vid huset, på var sida om grusgången.

Dessa lite speciella småträd har med åren blivit så vardagliga att jag knappt ser dem längre, men nu på vintern syns de faktiskt mer än på sommaren, då de mörka grenarna syns väl mot snön.
Det är faktiskt så att jag uppskattar hängkaraganen mer nu på vintern än det övriga året, och nu när snön ligger som en gräddbulle ovanpå busken så blir det lite speciellt.




Jag hittade en sommarbild på den hängkaragan som ännu är vid liv, för i somras som var, så dog den andra av dessa efter att ha mått dåligt i några år.
Den hamnade i nästan total skugga sedan ett annat träd vuxit sig för stort just bredvid.
Kanske är hängkaragan ett träd som kräver ganska mycket direkt solljus för att trivas bra?

Hängkaragan är troligtvis toppympad på sibirisk ärtbuske, så alla rotskott som ständigt växer fram vid stammen rycker jag bestämt bort, för annars går den hängande formen snabbt förlorad, jag klipper även upp de hängande grenarna så de inte tar i marken, då också för att förstärka den hängande formen.
Och nej, hängkaraganen hör inte till de mer spännande träd som finns i en trädgård, trots sin fina form så är den egentligen rätt tråkigt, den var snubblande nära att kvala in på min lista med trädgårdens tråkigaste växter..


Sommarbilder

Här under den döda hängkaraganen på andra sidan om grusgången.

Det är inte kul när den nu dött, de båda ramade in entrén, men nu är det ju inte längre så.
Men eftersom platsen nu ligger i skugga av en stor näverhägg så kan väl knappast en ny hängkaragan trivas på den platsen?

Vi får tänka ut något annat som tål skugga bättre, men samtidigt så är ju den gamla hängkaraganen som ännu är vid liv, på andra sidan grusgången så pass fin att vi vill ha den kvar.
Den kanske får stå tills den faller av ålder.


Nu återstår en spretig död buske av den andra hängkaraganen, som ju alltid lidit och varit lite mindre sedan en flock kossor smitit ut samma år som den blev planterad, och en av dessa valde att fejja sina horn mot den stackars hängkaraganen.
Den blev sig aldrig lik efter det, då några stora grenar lossnade av den närgångna kon.


Som sagt, mot den vita snön gör sig hängkaraganen bäst, för då ser man dess hängande form väldigt väl.

En sak är i alla fall säker, hängkaragan tål vårt hårda klimat utan att stryka med av kylan.
Som kallast har det en gång varit -46 º C, då sprack stammen på vårt äppelträd, men det var ju för 16 år sedan.

Ikväll är det ju bara -27 º C här i byn där vi bor. Just ingen kyla alls jämfört med då för 16 år sedan.
Allt är ju som sagt relativt...

Krönikor på bloggen.

$
0
0


Jag har lagt ut mina krönikor som jag skrivit i tidskriften Trädgård norr de senaste åren.
Nu finns de att läsa här på bloggen för de som vill.

Jag har förut fått frågor om jag inte kunde lägga ut krönikorna här på bloggen, och nu när vissa av de äldre numren av tidskriften är slutsålda så gjorde jag så.

Här under länkar jag till det jag skrivit om specifika nummer av Trädgård norr, där jag nu lagt in krönikan i sin helhet där jag förut bara nämnde om den.
Tänk på att 'skrolla upp' sedan när den sidan visas för att kunna läsa det inlägget från början.


Nr. 3, 2011 Årets bästa tid är nu

Nr. 4, 2011 Höstens lidande och frestelser

Nr. 5, 2011 En tröst i november

Nr. 1, 2012 Vintervila

Nr. 2, 2012 Den svåra tiden

Nr. 3, 2012 Trädgården är mitt eget paradis

Nr. 4, 2012 Trädgårdens eget OS

Nr. 5, 2012 Din egen apel

Nr. 1, 2013 Vinterfärger

Nr. 2, 2013 Gott Nytt År!

Nr. 3, 2013 En tid av stress och underbar blomning

Nr. 4, 2013 Omöjliga drömmar?

Nr. 5, 2013 Fynda billiga lökar på rean

Nr. 1, 2014 Vintertrist eller vinterlek

Nr. 2, 2014 Det var länge sedan sist

Nr.3, 2014 Den gyllene tiden

Nr.4, 2014 Trädgårdsdeppression

Nr.5, 2014 Trädgårdens jättar

Nr.1, 2015 Otäcka växter  
Krönikan läggs ut här på bloggen i slutet av mars månad, men finns  nu att läsa i tidskriften Trädgård norr som utkommer 30 januari.

Här är hemsidan till Trädgård norr för dig som vill prenumerera.


Vill du istället se alla inlägg med krönikorna i ett 'svep' så klicka på denna länk istället, och välj sedan 'Äldre inlägg' längst ned på sidan för att läsa de äldsta krönikorna.
En sådan 'knapp' finns även i bloggens högra spalt,

Att ha fått möjlighet att skriva krönikan i tidskriften Trädgård norr är otroligt roligt tycker jag.

Ha en toppendag!




Nummer 1, 2015.

$
0
0

Nu kommer årets första nummer av tidskriften Trädgård norr, det är alltid lika intressant att läsa om trädgårdar i ens närhet och om växter som klarar vårt kalla klimat.

Även i detta nummer finns en krönika som jag har skrivit, denna gång om växter som på ett eller annat sätt är otäcka att ha i sin trädgård, och då menar jag inte vanligt ogräs, utan de växter som man kan skada sig på, och i värsta fall dö av.

Krönikan lägger jag in i detta inlägg i slutet av mars månad, fram till dess finns den bara att läsa i papperstidningen.
Mina tidigare krönikor i Trädgård norr hittar du här.

Nummer 1 2015

 I detta nummer kan man även läsa om trädgården Sellebo i byn Moskosel (klarar ni uttalet? Ungefär så här: Måsskåsseel.)
En trädgård i växtzon 7 där det växer och prunkar, vi får även lite tips om hur man lyckas för att kunna bygga en trädgård där klimatet är kallt. likaså får vi läsa ett reportage från en trädgård under uppbyggnad i byn Vuollerim.
(Hänger ni med i uttalet nu då? Ungefär så här: Vållerimm.)

Efter att ha sett bilder från dessa nordligt belägna trädgårdar så kan man ju bara tycka, att inget är omöjligt för den som vill bygga en trädgård även längst i norr.

Vi får ett utförligt reportage om vinterfåglar och får sedan följa med på upptäcktsfärd hos Arboretum Norr utanför Umeå. Denna gång kan man läsa om den del de kallar för 'Europa'.

Vi får även reportage om Ullungrönnen och ett om den vita skogsastern,
Till sist kan vi läsa litet om Mästarrabatten 2015 i Lycksele.

Se mer om den : http://www.mastarrabatten.se/

Läs mer om Trädgård norr på dess hemsida. där finner du återförsäljare av tidskriften,eller börja prenumerera själv.

Detta nummer av Trädgård Norr kommer även att finnas till försäljning hos Blomsterlandet i Ängelholm 20-22 februari, och hos Blomsterlandet i Skövde 6-8mars.

Avslutningsvis lite "här och nu" bilder från vår del av världen;


Utsikt från vårt köksfönster.

Vid vårt hus slutar allmän väg, och en nu mera snötyngd skogsväg tar vid.

Vår trädgård just nu, i nästan total skugga av skogen här bredvid.

Nästa inlägg här på bloggen blir ett tulpantest.
Vart i Boden köper man den bästa buketten med tulpaner?
Olidligt spännande test pågår hemma hos oss just nu.



Tänk om de dyraste tulpanerna inte är de bästa?

Insnöade!

$
0
0

 I väntan på inlägget om tulpantestet kommer här några bilder från vår absolut maximerade, De Luxe vinter.

Igår hände det, vi blev insnöade. Min fru fastnade med bilen hundra meter från vårt hus, för vägen var helt oframkomlig för en vanlig personbil.
Det hade blåst och drevat snö över vägen, så vi kände oss nästan isolerade under någon timme innan plogbilen kom.


 Här har vi nu mer än en meter djup snö, och personligen kan jag känna att det hela är en aning överdrivet, för vem behöver all denna snö?

Vår hängkaragan framför huset är nu nästan helt dold under snön.


 Men den klarar snötrycket bra, värre är det med de knäckepilar som finns här, vi skakade bort så mycket snö som möjligt igår för att inte knäckepilen skulle knäckas av den tunga snön.




Ni anar inte vad jag längtar efter våren, men här fortsätter snön att falla.


(Ps. bilen gick bra att skotta loss och backa hem igen.)

Tulpantest.

$
0
0

Blommig Fredag - vårlängtan

Nu när längtan till våren är som störst så är det dags att frossa i tulpaner, och varför inte kolla vilka tulpaner som håller bäst?

Därför har vi här ett litet test med tulpaner.

Tulpanerna fick stå en timme i sin plastförpackningen för att få stadga.


Frågan är väl då vart i Boden man gör sitt bästa inköp av tulpaner en måndagskväll mitt i vintern?

För att ta reda på det så åkte jag runt och köpte några buketter med tulpaner, men detta test kommer ju visa även vilken sorts tulpaner som håller bättre än andra.

Den första kvällen, strax efter inköp.
Bukett 1. Fagernäs trädgård 89 kr. 10 st.

Bukett 2. Interflora 59 kr. 10 st.

Bukett 3. Buketten 69 kr. 10 st.

Bukett 4. Coop Forum 49,90 kr. 10 st.

Bukett 5. Ica Kvantum 39 kr. 10 st.

Bukett 6 Ica Supermarket 39,90 kr. !5 tulpaner, blandade färger med blåbärsris.

(bukett nr.6 köpte jag dagen efter de andra, så den kan ju bara med viss tvekan jämföras med de övriga, men den var så fin att den ändå får hänga med i testet.)

Jag hade även tänkt att köpa tulpaner från Willys, men de hade slut tulpaner den kvällen.

Dag 1
För att se tulpanerna bättre, klicka på bilderna så blir de större.

Det skiljer ju en hel del i pris mellan den dyraste buketten för 89 kronor, och den billigaste för 39 kronor. Är det verkligen så att dyra tulpaner är bättre än billiga?

Det de dyraste hade gemensamt är att de alla var fint inslagna, helt klart ett + om man ska ge bort dem.

Dag 2

Än inget att klaga på, alla tulpaner är så fina.


De dyraste tulpanerna var ju dessa vita med lila strimmor, men bladen var inte så fina utan var lite gulaktig i färgen, på gränsen till att vara vissna. Men blommorna var fina ändå.



Redan dag två så upptäckte jag att en av de lila tulpanerna från Coop hade ett kronblad som liksom tappade formen, hur skulle de klara sig i flera dagar till?
Tulpaner från Coop har ju förut vissnat efter bara några få dagar här hos oss, (och är en av anledningarna till att jag gjorde ett tulpantest) skulle det bli likadant nu?


Dag 3

Den tredja dagen så börjar de gula tulpanerna från Interflora att tappa stinget.
De torkar i topparna.



Dag 4

Nu ser tulpanerna från Interflora riktigt trista ut jämfört med de andra, jag själv är mest förvånad att de inte håller längre än vad tulpanerna från matvaruaffärerna gör.




De gula kronbladen faller från några tulpaner.
Jag gick tillbaka till Interfloras butik i Boden och frågade varför tulpanerna därifrån vissnade redan efter tre dagar.
Den trevliga ägarinnan sa bara att så ska det ju absolut inte vara, och bad mig att välja en ny bukett tulpaner.

Jag sa att det var oerhört schysst av henne, och berättade då om mitt pågående tulpantest till bloggen.
De nya tulpanerna från Interflora ser ni här under:



Dag 5

Den femte dagen faller de gula tulpanerna från Ica Kvantum, de som var testets billigaste tulpaner. De övriga tulpanerna håller än så länge, men så ger jag alla tulpaner nya snittytor varje kväll och har då även gett dem nytt kallt vatten. Men före den proceduren så har jag fotograferat dem.


Dag 6
Jag antar att man ska vara glad att de flesta tulpaner ändå har klarat sig så pass många dagar som nästan en hel vecka.

Men de tulpaner som håller bäst är de tulpaner som är rosa och lila.

Testets vinnare blir därför de rosa tulpanerna från Buketten, de övriga börjar nu att se mer eller mindre vissna ut, men de rosa står ännu fina.


Dag 7
Nu har det gått en hel vecka och tulpanerna är färdiga för komposten.

Jag frågar mig själv vad jag har lärt mig av detta, jo kanske att gula tulpaner vissnar före rosa- och lila tulpaner.

Mitt omdöme:

Bukett 1. Fagernäs trädgård 89 kr. Bladen blev snabbt fula, men blommorna höll hela tiden.

Bukett 2. Interflora 59 kr. De tulpaner som vissnade först, ersättnings-tulpanerna höll en vecka.

Bukett 3. Buketten 69 kr. Testets vinnare som höll en hel vecka.

Bukett 4. Coop Forum Ovanligt bra bukett för  att komma från Coop.

Bukett 5. Ica Kvantum Billigast, men höll ju inte så länge.

Bukett 6 Ica Supermarket 39,90 kr.  Mycket bra pris för en bukett tulpaner i blandade färger med blåbärsris, men hållbarheten var inte lika bra.

Även utblommade och vissnande tulpaner har sin fägring.

Längtan efter våren är stor i hela landet, kolla in hur andra bloggare tolkat dagens tema i 'Blommig Fredag' hos fina bloggen Bland rosor och bladlöss.

Själv längtar jag till våren så jag kan skrika, men vad hjälper det?
Så här ser det ut här hos oss:


Fotograferat igår bara tre kilometer från vår trädgård.

Renar på vägen, så kan det vara att bo granne med Same-land.

Renarna får vara med på bloggen idag för att uppmärksamma den samiska nationaldagen som ju annars passerar i det närmaste obemärkt.

Ha en toppendag!


Trädgårdsmålla

$
0
0
Atriplex hortensis

Blommig fredag - Fyra nyanser av grönt.



En av förra årets nykomlingar i trädgårdslandet var trädgårdsmålla, jag hade fått frön av Anna-Stina Ramhällen som bor på Gotland.
Jag som aldrig ens hört talas om denna växt förut, fick en chans att testa att odla sådana, då vi fått frön.

Trädgårdsmållan hamnade i trädgårdslandet sedan jag läst att man kan använda bladen på samma sätt som spenat, men bladen är bäst att skörda då de är unga och späda.
De blir lätt lite sega och träiga när de vuxit till sig.


Bladen innehåller vitamin A och vitamin C, samt järn och kalcium.
Men jag måste erkänna att vi inte åt så mycket av denna växt, vi smakade lite på bladen en gång, men sedan fick de stå kvar som en av trädgårdslandets ståtligaste växter.
Så prydnadsvärdet var större än nyttovärdet för oss.

Trädgårdslandet fick i och med vår trädgårdsmålla ännu en nyans av grönt, och om man tittar noga på trädgårdsmållan så innehåller ju bara den flera nyanser av grönt, kanske rent av fyra?


Trädgårdsmållan såddes i maj i mullrik trädgårdsjord, sådan som man köper i säckar, och att få växa i fin köpes jord var något som trädgårdsmållan stormtrivdes med.
När sedan sommaren kom att bjuda på värme och torka av ett slag som fick andra växter att dö och försmäkta av törst, så var det inget som bekymrade vår trädgårdsmålla.
De stod gröna och fina även genom den värsta torkan.

Trädgårdsmällan blev som sagt stor och ståtlig, jag borde ju tagit reda på att den blir väldigt hög, så den hamnade lite fel, nästan mitt i trädgårdslandet.
I år ska jag så dess frön närmare en av trädgårdslandets kanter. Jag tror de blir snyggare så.



Jag fylls av en längtan till sommaren när jag ser dessa bilder från vårt trädgårdsland som skimrar  i många olika nyanser av grönt, säkert fler än fyra.
Och därför får förra årets bilder på trädgårdsmållan bli mitt bidrag till "Blommig fredag" med tema 'fyra nyanser av grönt'.

Tack än en gång Anna-Stina för alla olika frö och plantor som vi fick av dig.


Om du vill se hur andra bloggare har tolkat dagens tema, så kika in hos Hélena med fina bloggen Bland rosor och bladlöss.


Jag blev nu lite osäker på om jag sorterade trädgårdsmållan rätt, när detta inlägg får etiketten 'grönsaker'.
Men den är ju grön, och den går att äta, så varför inte?



Vit purpurhatt

$
0
0
Vit purpurhatt Echinacea purpurea 'alba'

Det finns vissa växter som inte riktigt trivs här i vår nordliga trädgård, och purpurhatten är en av dem.
Vi har provat att plantera in purpurhatt några gånger, men de trivs inte och blir inte så långvariga gäster här.
Det senaste försöket blommade ju förvisso det första året, men redan året efteråt så blev det svårt för purpurhatten. När säsongen var slut så knoppades den och hade tänkt att blomma i mitten av september, och ni som har varit i Norrbotten den tiden på året vet att då är hösten redan här och snön kan dyka upp när som helst (om det vill sig så illa att den första snön kommer tidigt).



Den stackars purpurhatten hann inte längre än som bilden ovanför visar innan nätterna blev så kalla att den frös sönder.

Purpurhatt växer ju naturligt i Nordamerika, och det har ju visat sig att klimatet i vår by oftast är för hårt och för svårt för växter därifrån. Det är lite synd, för jag hade gärna sett purpurhatt blomma i vår trädgård.

Nu har jag läst att purpurhatten är en växt från den öppna och soliga prärien.
Kanske hade purpurhatten hunnit med att blomma om den hade fått en mycket ljusare plats än vad den då fick?
Kanske den är värd ett nytt försök?

Men då får vi skaffa nya plantor, för de gamla purpurhattarna har alla försvunnit.



Jag kom att tänka på våra misslyckade försök med purpurhatt när jag kurerade en begynnande förkylning för några dagar sedan.
Jag fick tips av en granne att köpa echinagard och droppa 35 droppar i ett glas vatten och dricka det, morgon, middag och kväll i några dagar.

Efter två dagar kände jag hur förkylningen släppte, och att jag blev mycket piggare.
Jag fortsatte att ta droppar av echinagard under några dagar ändå, för att hålla förkylningen borta.
Var det hela bara en slump, eller hade tillfrisknandet med echinagard att göra?

Vem vet?
Det viktiga var ju trots allt att slippa förkylningen som ju oftast är jobbig och långdragen.

Enligt min granne ska man inte hålla på att kurera sig med dessa droppar i längre tid än en vecka.
Varför det är så vet jag inte, men idag var den sista dagen för dessa droppa denna gång för mig.

Hoppas att ni alla har en bra dag, och att ni slipper att bli förkylda.


Blommig fredag - rosa

$
0
0

Dvärgastilbe Astilbe chinensis pumila
Dvärgastilbe

Jag köpte en dvärgastilbe och planterade i trädgården.
Det var ganska länge sedan, och jag har aldrig visat den här på bloggen förut, men idag när det är rosa som tema på blommig fredag så passar den ju bra att visa upp tillsammans med några andra rosa blommor i trädgården, som aldrig heller förut fått någon plats här.

Astilbe trivs bara om de får tillgång till ganska fuktig jord annars så tynar de sakta bort.
Vi har försökt med astilbe flera gånger förut, men de har aldrig trivts i vår trädgård, kanske är jorden för näringsfattig där vi förut planterat astilbe.

Dvärgastilbe skall tåla torka bättre än andra sorter av astilbe och  den nya dvärgastilben har fått en ganska väl dränerad plats att växa på.
Vi får se om denna lilla dvärgastilbe trivs bättre än våra tidigare försök med astilbe.

Aklejruta

Thakictrum aquilegifolium
Aklejrutan har jag aldrig heller visats här på bloggen, trots att den nu funnits i flera år i vår trädgård. På höga stänglar svävar aklejrutans blommor över de andra växterna i en av våra rabatter. Bladen påminner till formen om aklejans blad, men detta är ingen akleja.
Aklejrutan är en fin och lättsam perenn som jag tycker mycket om.

En annan perenn som jag tycker mycket om, och som är mycket ljust rosa, på gränsen till vit, är en fin:
Nejlika

Dianthus notianus v. polarius B sp
.

Den vackra nejlikan köpte min fru en gång av Berit med bloggen My rented garden.
Också den nejlikan är en riktig favorit.

Fackelblomster

Lythrum salicaria

Jag hittade även bilder på ett fackelblomster som jag köpt en gång.
Fackelblomster som ju ska vara vildväxande upp till Polcirkeln finns inte här i vår by, (trots att vi finns söder om Polcirkeln) därför köpte jag denna planta en gång.
Kanske fackelblomstret är mer purpurröd och en aning mer lila än rosa, men det får ändå vara med här när jag visar aldrig tidigare visade rosa blommor.

Pion - 'Bowl of beuty'


'Bowl of beuty'

Bland de riktigt gamla bilderna på rosa blommor som jag nästan aldrig förr visat här på bloggen så hittade jag en bild på en fin pion, 'Bowl of beuty'.
Pionen blommade fint de första åren, men har sedan dess inte belönat mig med någon större mängd blommor.

Till sist så hittade jag rosa bilder på en malva som förut fanns i vår trädgård.
Jag har ingen aning om dess rätta namn, men de rosa blommorna är fina, och passar bra att lysa upp här på bloggen en dag i mars månad.

Malva




Ja, mitt bidrag till blommig fredag blev ju nu aldrig tidigare visade spretiga blommor som är rosa. Vill ni se andra (och snyggare) rosa blommor så kika in hos Hélena med fina bloggen Bland rosor och bladlöss där pågår Blommig fredag som bäst, och som sagt, dagens tema är rosa.

Hoppas du får en härlig dag!

X-faktor rosa

$
0
0
Bergpion Paeonia officinalis

Så var tävlingen igång igen hos den norska trädgårdsbloggen Moseplassen  och först ut att tävla med denna omgång är färgen rosa.

Jag har valt ut en bild på vår bergpion från vårt bildarkiv.

Jag fotograferade bergpionen tidigt en morgon då fukten från nattens regn ännu fanns kvar, det är tidigt om morgonen som trädgården vaknar och då man hör den bästa fågelsången.
Här i norr är ju natten ljus i juni då bergpionen blommar, och den bästa tiden på dygnet är vid 03:30-tiden då det är soluppgång och fågelsången är bedårande.

Jag önskar att man kunde bromsa tiden då och att man inte behövde sova den tiden på året, för försommaren är årets bästa tid.

Då blommar vår bergpion som en sällsam juvel i trädgården, och för mig är den mer än bara en blomma. Den påminner mig om den generositet som finns bland olika trädgårdsbloggare, denna bergpion kom på posten som en gåva från de som har den fina bloggen Arboarticum.
Jag fylls av en varm känsla varje gång jag ser vår bergpion.

Jag har visat vår bergpion förut här på bloggen, läs mer om den här.

X-faktor är tävling där man tävlar med ett fotografi på en blomma i bestämd färg med en berättelse till, en jury plockar ut de bidrag som går vidare till finalen där allmänheten röstar fram de bästa bilderna

Varför tveka, sök rätt på din bästa rosa blomma och lägg in den som ditt tävlingsbidrag hos Mosepassen.
Tävlingsregler finns att läsa där.

Så var x-faktor igång igen!

X-faktor, gul

$
0
0
Waldsteinia ternata


Så var det dags att visa nästa fotografi som får vara med och tävla i x-faktor hos norska trädgårdsbloggen Moseplassen.

Men vänta nu, har inte bilden hamnat upp och ned?

Bilden visar en waldsteinia som blommade i juni, jag kröp riktigt nära med kameran och zoomade in en av de gula blommorna som nickade och böjde sig ned i ljuset av solens sista strålar innan skogen intill skuggade vår trädgård, så nej, bilden är inte upp och ned. Det är kameran som är under blomman.

Frågan är väl om man kan tävla med en sådan simpel växt som en waldsteinia hos Norges största trädgårdsblogg, där kvalitén på de inskickade bilderna är toppenhög, och många visar smått på exotiska växter.
Men jag gillar den här bilden när den gula waldsteinian liksom lyser som en lampa mot de dunkla skuggorna intill.
Den enkla växten fick sin egen stjärnglans och bilden blev min egen favorit, så därför så visar jag den hos Moseplassen nu.

x-faktor-gul
Gula blomster


Har du själv en bild på en gul blomma, sök fram den och var med i tävlingen x-faktor du med.
Lägg till din bild och anmäl dig hos Moseplassen på denna sida.

Jag har visat vår waldsteinia förr, läs mer om den växten här.

X-faktor, vit.

$
0
0
Krollilja, Lilium martagon
Trädgårdens drottning

Vi kallar henne för 'trädgårdens Drottning' för hon reser sig majestätiskt över rabatten, vår stora vita krollilja.
Kanske var det så att hon fick sitt namn för att få stå ifred för blomsterplockande barn en gång för många år sedan, för mycket kunde de ju plocka av blommorna i trädgården, men Drottningen var de tvungen att lämna kvar av vördnad och respekt.

Just vår planta kommer ursprungligen från Västerbottens inland, så den klarar riktigt hårt klimat, och blommar i juli månad här hos oss.
Krolliljan är en av mina absoluta favoriter, den är dessutom tacksam och klarar sig bra i ganska mager jord.
Som en riktig bonus så doftar den dessutom gott och sprider sin väldoft över trädgården just när den öppnar sina knoppar.

Den här bilden blev en favorit för mig då de vita blommorna syns bra mot den gröna bakgrunden, även om man bara ser en del av den stora plantan.


Har du själv en bild på en vit blomma, sök fram den och var med i tävlingen x-faktor du med.
Lägg till din bild och anmäl dig hos Moseplassen på denna sida.

x-faktor-hvit
Nu med vita blommor!
.


Jag har visat våra krolliljor förr, läs mer om dem här .






Viewing all 230 articles
Browse latest View live