Quantcast
Channel: Svanå trädgård
Viewing all 230 articles
Browse latest View live

Åter till Svanåmyren.

$
0
0

För en tid sedan så gick jag ut på Svanåmyren några kilometer från vår trädgård.
En kall och öppen plats som inte direkt är speciellt inbjudande.
Det hade inte hunnit grönska så mycket, men ett fint vide av något slag fanns där vid myren.



Svanåmyren kallas på kartor för 'Svanamyran'. Men det är ingen här som kallar den för 'Svanamyran'.
Jag undrar vart de hittat det namnet?

Kanske det är ett namn som en gång användes, men försvenskades till Svanåmyren då folk flyttade dit för drygt hundra år sedan?


En gång i tiden gjordes ett försök att bryta torv där, och ett spikrakt dike rakt ut mot myren minner om mänskliga aktiviteter på denna annars så öde plats.




Jag vänder kameran mot söder, och bara tre kilometer från den övre bilden finns vår trädgård.
Men vid myren är allt så annorlunda.




 Där vid myren finns fler spår av människor.
I en grop som en gång var en matkällare under ett hus finns denna järnspis kvar.
Jag har fått berättat för mig att de som bodde där var mycket fattiga, när fadern i familjen var borta och arbetade på annan ort så tog veden slut för kvinnan och barnen.
En gammal kvinna, som var en dotter från den familjen, berättade förut för mig att de då slog sönder möbler som de eldade tills de fick ved.
Där fanns det riktiga Fattigsverige.
Så fjärran från vår tid, men några spår finns ännu kvar där vid myrens kant.

Och den platta marken med mossa kanske en gång var en liten trädgård just söder om det hus som då fanns där.
Vem vet?



Från en trädgård nära dig...

$
0
0

Så har nummer tre av tidskriften Trädgård norr kommit.
Min egen favorit bland trädgårdstidningarna, kanske just för att i denna finns reportage från trädgårdar i min närhet, och från andra platser med kallare klimat än växtzon 3.
(Jag såg att rubriken kanske blev lite missvisande för er från landets södra delar, men från mitt håll så stämmer rubriken perfekt.)

Varje gång jag läser i den här tidningen så får jag nytt mod att vilja testa nya växter som jag inte vågat testa förut, eller ens hört talas om förr.

I det här numret så läser jag om en magnolia i Piteå, som blommar och verkar klara det kalla klimatet bra. Den har blommat där i mer än tio år nu.
Vidare läser jag om en annan trädgård i Piteå som mer påminner om en engelsk park än om en typisk norrländsk trädgård. Också där finns många växter som jag inte trodde skulle överleva i norra Sverige.

Från Tärnaby finns ett reportage om en potatisodling med fler än 50 olika sorter, och från Umeå kan man läsa om den japanska trädgården hos Arboretum norr.

Japanska trädgården hos Arboretum norr.

Den japanska trädgården är en riktig juvel i arboretet, och det är intressant att läsa det reportaget eftersom jag själv har varit där.

Vidare kan man läsa om det nordiska biet, se olika exempel på utsmyckningar i trädgårdar samt läsa olika små notiser. Även i detta nummer har jag haft förmånen att skriva krönikan, som denna gång handlar om de frostnätter som försommaren kan bjuda på.

De krönikor jag skrivit tidigare hittar du här.



Midnatt i vår trädgård.

Här i vår trädgård är natten kall denna årstid, den senaste natten kröp temperaturen ned 
till endast 1,6º C.
Men så länge det inte blir frost ska jag inte klaga.

De mer känsligare växterna får än bo inne i växthuset där elementet startar om det blir för kallt.



Mitt i natten speglas ljuset från solnedgången i växthusets fönster.



Läs mer om tidskriften Trädgård norr på hemsidan eller gilla Trädgård norr på Facebook.

Teletubbieland

$
0
0

Strax utanför trädgården finns en plats där jag under några års tid petat ned utblommade påskliljor som man köper hem till påsk.
När de blommat ut så har vi sparat krukan med lökar, och sedan har jag grävt ned dessa lite här och lite där i eller strax utanför trädgården.

Jag borde nog ha delat lökarna från varandra istället för att bara ha grävt ned dem som de var i krukan.
Nu blommar de som små buketter i gräset och för tankarna till barnprogrammet Teletubbies. (Men där är ju inte gräset så vildvuxet som på den här platsen)

Det hade nog varit snyggare att ha de blommande en och en på lagom avstånd från varandra.


Fördelen med att ha påskliljorna utanför rabatterna är ju att man slipper ha de tråkiga bladen mitt bland andra växter, för när påskliljornas blad sedan sakta vissnar ned  (det tar otroligt lång tid när man stör sig på de fula bladen) så är de inte fina att se på.

Här på den halvförvildade platsen så växer snart smörbollar och lupiner upp och döljer påskliljornas vissnande blad.


Här finns både små och normalstora påskliljor, men de små låga syns knappt bland det höga gräset, men på nära håll är de ju riktigt fina att se på.



Fördelen med påskliljor jämfört med tulpaner är ju att påskliljorna faktiskt överlever här i norr, men tulpanerna tynar bort efter några år.
Vissa tulpaner överlever bara en vinter för att efter de blommat vissna bort och försvinna.
Men påskliljorna överlever om de bara får växa fuktigt.

Dessutom så får påskliljorna stå kvar för hungriga älgar, sorkar, harar och rådjur. De skulle inte komma på tanken att äta en giftig påsklilja, men tulpaner äter de mer än gärna.


Här består jorden av lera som ofta är fuktig, det gör att påskliljorna trivs.
På många andra platser där jag planterat påskliljor så har de torkat bort efter några år.

Påskliljor i juni gör att vi nu får lite påskstämning här, vem vet om påskharen lockas hit av alla påskliljor?


Men påsken känns avlägsen, nu är årets bästa tid, och nu (22:40) lyser ännu den nedgående solen på skogen här intill.

Vem kan sova nu?



Solnedgång i Norrbotten.


Hyacint

$
0
0
Hyacinthus orientalis
En hyacint blommar för första gången i vår trädgård.
Jag har testat att plantera hyacintlökar om hösten förut, men då har de har aldrig blommat, i de enstaka fall då någon lök alls visat ett livstecken efter en lång och kall vinter, så har där bara kommit upp något blad.

Nu gick det ju riktigt bra för en av de två lökarna som planterades i höstas, blommar så fint (den andra syns det inte ett spår av).
Knappast något att glänsa med jämfört med trädgårdar längre söderut som är fyllda med hyacintblom, men jämfört med de vildblommande växter som hunnit med att börja blomma här i vår by (sandtrav) så är den riktigt praktfull. Ja, och ingen av de vårblommande trädgårdsväxterna kan heller mäta sig med hyacintens prakt och storlek just nu.
Den är mest och bäst just nu.


Vårblomman som blev julblomma, som blev vårblomma igen

Att hyacinten dessutom doftar gör ju inte saken sämre.
En doft som jag annars bara förknippat med juletid sprider sig svagt runt omkring.

Hyacinter har ju genom tiderna förknippats som en vårblomma, men för mig som är uppväxt i Norrbotten är den helt uteslutande en julblomma, (precis som amaryllis) då jag ju aldrig förut upplevt hyacintblom om våren. I juletid däremot har de ju alltid funnits där med sin doft och skönhet.

Jag vet inte när hyacinter började drivas i blom till juletid, men så länge jag minns så har de alltid funnits att köpa i butiker om julen.
Men som sagt, här i norr är de ovanliga att se om våren i rabatterna.



Jag gjorde ett försök att driva hyacintlökar i blom förra julen (2013) men inte blev det så lyckat.
Det blev fiasko jämfört med de hyacinter man kan köpa i butiken, men jag sparade lökarna när julen var slut.
De lökarna grävde jag ned utomhus för ett år sedan, och nu visar även de livstecken, och en liten blomma har just öppnat sin första knopp.

Inte mycket att hurra för, men ändå vid liv.


När hyacinten infördes till Europa fick blomsterälskarna fnatt, och priserna på vissa hyacintlökar steg i höjden, ungefär som de gjort med tulpanlökarna hundra år före det.
Men det var då det.

Nu finns både hyacinter och tulpaner att njuta av för oss alla, och hyacinterna har ju börjat att blomma även hos oss i norr, men tulpanerna står ännu i knopp.

Liksom hos tulpaner så växer det även hos hyacinten ut nya små lökar runt den löken som blommar. Den gamla löken dör efter att den har blommat, till skillnad från till exempel narcisser där de lökar som blommat, blommar om och om igen i flera år.
Tulpanerna har just därför en tendens att bli ettåriga här.
Om sedan de små nya hyacintlökarna orkar med att växa i vårt kalla klimat, ja det återstår att se.






Nu börjar det att blomma här.

$
0
0
Stormhattsranunkel

Här kommer ett bildsvep från trädgården, det börjar blomma här nu, även om det är och har varit kyligt i flera veckors tid.
Det känns som om det börjat blomma lite senare än vanligt.

Kungsängsliljor
Kungsängsliljorna började blomma här den sista veckan i maj, de är några av mina absoluta favoriter den här tiden på året.

Fylld kabbeleka


Pärlhyacinter

Pärlhyacint 'Ice'
Vit pärlhyacint


Smörbollar

Det är mycket gult i trädgården nu, och mer gult lär det bli nu när smörbollarna börjar att öppna sina knoppar.

Påskliljor


Hyacint och tulpan

Den första tulpanen öppnar snart sin knopp, men hyacinten i bakgrunden har ju nu blommat en tid här.

Fingertandrot

 Fingertandroten och vårärten har just öppnat sina första knoppar. Nya växter som nu har övervintrat en vinter här.

Vårärt

Vitsippor
Än blommar vitsippor här, och en nästan utblommad guldkantad klocklilja står ännu kvar

Guldkantad klocklilja

Djävulsklubba
Djävulsklubban har även den övervintrat sin första vinter här, och efter en viss tvekan så spricker knopparna lite högre upp på stammen. 
Det återstår att se hur många år växten klarar sig här, men den har lämnats ifred av alla sorkar som ju har förstört så mycket annat här, men det är klart, vem skulle komma på tanken att tugga på dessa taggar?


Jag har täckt de flesta av odlingsbäddarna i trädgårdslandet med fiberduk, för att driva på och hålla värmen där. Men även för att hålla vår lilla katt därifrån.

Han blev överlycklig då jag fyllde upp odlingsbäddar med ny jord i våras och såg platsen som sin nya toalett, som han höll på att gräva om till en rävlya innan jag var så självisk att jag la på fiberduk där.
Hur skulle jag annars fått ha kvar frösådden där?
Sedan dess har han lämnat trädgårdslandet fred.

Jag tror att vi bor på en av de blåsigaste platserna i kommunen, men idag då vi flaggat för det kungliga bröllopet så har vi ju flaggat ordentligt så att säga.

Men det var inte lätt att fotografera svajande blomster i blåsten.



Nu hoppas vi bara att sommarvärmen hittar hit även till oss i norr.

Vårärt

$
0
0
Lathyrus vernus

En ny växt blommar nu i vår trädgård, det är en vårärt som jag planterade under ett litet träd för snart ett år sedan.
Vårärten övervintrade snällt, och började växa så snart vintern släppt sitt grepp, och nu så blommar den lilla plantan med sin första blomstängel.

Vårärten ska föredra att växa i mullrik jord, men vår står planterad på kanten av en liten kulle med mycket grus, och den trivs ju än så länge riktigt bra där, så vårärten kanske inte är så kinkig trots allt...


Den något svajiga plantan har varit totalt omöjlig att fotografera i den blåst som varit här de senaste veckorna, men i kväll lugnade sig vindarna när solen gick ned, och då passade jag på att fotografera.

Vårärten ska växa vild långt söderut, men här i Norrbotten har jag aldrig sett någon sådan, den saknas dessutom i boken 'Norrbottens flora', så den har nog valt att växa på sydligare breddgrader.

Däremot så ska den vara vildväxande i norra Finland, men den kan nog inte vara så jättevanlig där, för då hade den nog hittat vägen hit till Norrbotten med.
Norra Finland är ju rent geografiskt sett ganska nära från oss.


Men namnet vårärt? Hur stämmer det? Det är ju sommar nu då den blommar här.
Men temperaturmässigt så känns det som i maj månad här, jag är dessutom glad att vårärten inte tog någon skada i helgen då det var snubblande nära nattfrost här i vår by.

Men det är klart, här blommar ju också vitsippor och påskliljor nu, så än har inte den riktiga sommaren nått till vår del av landet.
Jag längtar efter värmen så otroligt mycket, men är glad åt att det i alla fall är grönt och fint ute.

När det är så kyligt som nu så kanske myggen fryser ihjäl?
Men det vore väl för mycket att hoppas på, för nu blir de fler och fler för var dag som går.

Fingertandrot

$
0
0
Cardamine pentaphyllos

En ny fingertandrot har blommat med sin första blomma i någon vecka. Jag fick tre plantor av Helén med fina bloggen Tankar om och från min trädgård. när jag träffade henne för ett år sedan.
Hon flyttade då från sin fina trädgård och jag åkte till Piteå för att köpa en fin planta som växte där, och som hon skulle sälja i samband mad flytten.
Hon skickade med några plantor till, bland annat tre plantor av fingertandrot.


Två av de tre plantorna har övervintrat, och en av dessa blommar nu.
Det är förvisso bara en liten blomma, men när plantorna blir större ska där komma fler blommor samtidigt.
Den av plantorna som klarade sig bäst planterades på en upphöjd bädd, på södra sidan av en stor sten.

Det kanske är så den vill växa för att klara livet här i norr, lite skyddad av vinterfukt och kalla vindar.

Fingertandroten är vildväxande vid Alperna och Pyrenéerna, alltså långt söder om Norrbotten.
Blomningen (den lilla som var i år) närmar sig slutet, men de vackra femflikiga bladen pryder sin plats resten av säsongen.


Mellan hägg och syren.

$
0
0

Här i vår nordligt belägna trädgård så har midsommartid i år blivit tiden "mellan hägg och syren".
Kanske lite sent, men bättre sent än aldrig.

Rundvandring bland häggarna i vår trädgård.

Här visar jag våra häggar, jag håller i en vanlig hägg (Prunus padus) och håller den mot namnsorten 'Laila' som har större blommor, men i år så är det inte så stor skillnad som det brukar vara.
Laila brukar vara större, men lailahäggen har ju just slagit ut.
Den vanliga häggen har blommat i en dryg vecka här.

Läs om vår 'Lailahägg' här och om våra vanliga häggar här.

Prunus padus & Prunus padus 'Laila'

Även vår lilla blodhägg blommar nu, den är ännu liten trots att den planterades för snart sju år sedan.
Den kanske inte riktigt har vant sig med vårt klimat än?
Men den överlever ju, även om den växer väldigt sakta.

Blodhägg, Prunus padus'colorata'

Virginiahäggen som även ibland kallas shuberthägg (eller schuberthägg) har inte än börjat att blomma, än mindre har bladen fått sin vinröda färg.

Schuberthägg/virginiahägg Prunus virginiana


Amerikanskt häggkörsbär Prunus pensylvanica 'Oulo'

 Vårt Amerikanska häggkörsbär (ovan) blommar fint just nu, det gör även vår näverhägg (under).

Näverhägg/ gulbarkig hägg, Prunus maackii

Näverhäggen blommar inte varje år, men i år så slår den på stort och blommar för fullt.
Något gör att detta är favoriten bland alla insekter, den är nu full av humlor, bin och blomflugor.
De älskar detta träd när det blommar, och ett dovt surr hörs i närheten av trädet av alla flygande insekter.


 Näverhäggen kallas även för gulbarkig hägg, och är ett av mina absoluta favoritträd.
Läs om vår näverhägg här


Även ett av våra surkörsbär blommar, det som kommer från Östergötland och som kallas för 'brunbär' där.
Det har fått en del vinterskador, men blommar fint ändå.
Nu är det ju bara att hoppas på att det blir några körsbär där, för trots att detta 'brunbär' tillhör de så kallade surkörsbären, så smakar de sött och gott.

Surkörsbär Prunus cerasus 'Brunbär'

Men än är det en tid kvar innan syrenerna öppnar sina knoppar här, vi får ju se hur länge de står i knopp.
Ungerk syren, Syringa josikaea'Red Holger'


Paeonia officinalis

Trädgårdens juvel just nu är den bergpion som just öppnat sin enda knopp.
Den är bedårande.

Läs mer om vår bergpion här.

Så svart i den vita natten.

$
0
0

I trädgårdslandet blommar 'svarta tulpaner' Queen of night, de ska vara svart som natten, men här är natten vit just nu.


Någon gång i höstas så fann jag ingen annan plats för tulpanlökarna än i en av odlingsbäddarna i trädgårdslandet, så nu blommar de där, så svarta i den vita natten.


För här är det soluppgång nu, och jag är vaken.
Det är svårt att sova när natten är ljus.


Den uppgående solens första strålar ger ett fint släpljus, och de får grönskan att skira än intensivare i natten.




Nu är årets bästa tid, och årets ljusaste natt bjuder på ett stilla skådespel av sällan skådat slag.
Varför ska man sova nu?


Läget med de skadade äppelträden...

$
0
0

I våras när snön smälte undan så upptäckte vi att de frösådda äppelträden fått svåra skador av sork, flera av dem som inte hade fått något skydd runt stammen hade ringbarkats.
Av de 15 frösådda små äppelträden så var det sju som fick mer eller mindre svåra skador, de såg helt ringbarkade ut, men jag lät alla stå kvar för att se om de skulle överleva ändå.

Två av de skadade träden visar än inget livstecken, men fem av de som ringbarkats växer upp på nytt nedifrån, och två av de ringbarkade små äppelträden grönskar ändå. 
Trots de svåra skadorna.





Är det inte lite märkligt att två av de ringbarkade små äppelträden grönskar trots de svåra skadorna?



Nytt grönt växer fram nedifrån, men nu måste jag försöka skydda de nya grenarna som växer fram, för på detta sätt blir det ju aldrig några träd inom den närmaste framtiden.



Lite synd förstås att det lilla äppelträdet vid trädgårdslandet verkar helt livlöst.
Men men, det får vara kvar, om det skulle skjuta nya skott nedifrån så småningom.



Framför huset, vid flaggstången står det av de frösådda äppelträden som har blivit högst, men än så har det aldrig blommat.
Det äppelträdet har en decimeter lågt gnagskydd runt stammen, men det verkar ha räddat trädet från sorkarnas tänder.

Trädet har vuxit fram från äppelkärnor som jag sådde för nu många år sedan, äpplet kom från en by vid Siljan i Dalarna, och det verkar trivas ganska bra här i norr.

I utkanten av vår trädgård finns ett liknande äppelträd, också det från samma plats och träd i Dalarna.
Ikväll upptäckte jag blommor på det trädet.

Kanske ett vildäpple som detta trivs bäst att växa nära skogen?
Hoppas att det orkar ge frukt senare i sommar.


Hur otroligt det här än låter, så har detta träd klarat sig helt från angrepp av hungriga älgar.
Trots att det står så ensligt till jämfört med de som finns nära vårt hus, men de har nästan alla fått skador av hungriga älgar förut.


Hur jag gjort när jag sådde äppelkärnor har jag skrivit om i en krönika, den kan du läsa här.

Buddleja

$
0
0

Vi var på marknad igår, och där fans även växter, och en buddleja fick följa med hem.
Buddleja är ju inte alls vinterhärdig för vår del av landet, så den får bo och växa i en kruka.

Jag hoppas att den nya buddlejan klarar sig i krukan.


 Men frågan är vilken sorts buddleja som det här är
.Den såldes bland sommarblommor, men jag ska prova att övervintra den inne i potatiskällaren ändå.



Jag tycker om den, hoppas att områdets fjärilar också ska gilla den, trots att de väl aldrig sett en buddleja förut.



Guldakleja

$
0
0
Aquilegia chrysanta

Min fru köpte en gul akleja.
Hon har alltid tyckt om aklejor, och har saknat denna gula.


Nu blommar guldaklejan fint här i vår trädgård.
De långa 'sporrarna' gör att de gracila blommorna ser ut som ballerinadansöser eller som flygande insekter.


Nu är guldaklejan planterad i mullrik men väldränerad jord på en plats i halvskugga, allt enligt de tips och råd jag hittat om denna växt.


Hår i vår trädgård har ju aklejgallmyggan lagt larver i aklejornas knoppar de senaste 20 åren, så de blommar just inget, utan aklejors knoppar brukar bara torka ihop innan de slår ut här.

De första åren gjorde vi allt för att bli av med aklejgallmyggan, vi plockade alla aklejor när de var i knoppstadiet hos oss och grannarna och brände knopparna med en förhoppning om att aklejgallmyggan skulle försvinna, men efter något år så gav vi upp.
Vi lyckades inte bryta aklejgallmygans livscirkel, de fanns kvar här ändå, och finns här än.
Men de har inte kommit igång ännu på säsongen så denna gula akleja får vara ifred.


Eftersom aklejgallmyggan lägger ägg om någon vecka här så får alltid de tidigblomande japanska aklejorna vara ifred.
De usla aklejgallmyggorna hinner inte med att lägga sina ägg i dess knoppar, och har ju inte hunnit med att fördärva guldaklejan ännu.
Just därför är det bara japanska aklejor som blommat i vår trädgård de senaste åren, fram till nu då guldaklejans blommor dansar över rabattens övriga växter.

Aklejgallmyggan fanns inte här i vår by förut, den har mest troligtvis följt med hem till vår trädgård med någon planta vi köpt för länge sedan, och nu är de ju omöjliga att bli av med.
De är dessutom 'osynliga' man märker bara att aklejornas knoppar torkar ihop i mitten av juli månad.

Om någon har något bra tips för att bli av med aklejgallmyggan från vår trakt och åter igen få njuta av aklejornas blommor, så får ni gärna dela med er av dessa tips.
Fram tills vi finner någon lösning på aklejgallmyggans gissel så får vi njuta av våra japanska aklejor:

Japansk akleja


Japansk akleja

Läs mer om våra aklejor här.

Skärmtry

$
0
0
Lonicera involucrata 'Lycksele'
För några dagar sedan var jag till Lycksele, där mitt i stan, i stora krukor/lådor med planteringar hade de planterat den skärmtry som fått namnet 'Lycksele'.
Jag tycker det var festligt att träffa på just den där mitt i stan.

Skärmtry mitt i Lycksele.

Denna skärmtry har visat sig riktigt härdig då den vuxit på en plats i Lycksele sedan 1966, och den anges vara härdig upp till växtzon 6, men nog är det ju kallare än så i Lycksele.
Lycksele ligger ju en bra it in i växtzon 7 i Lappland.

Vi har denna skärmtry även i vår trädgård, men hos oss har blommorna en annan färg, ändå ska det vara samma sorts buske enligt etiketten på vår buske, men kan det verkligen vara så?
Kanske någon har blandat ihop etiketter och buskar på en plantskola någon gång...

Vår egen skärmtry med namnet 'Lycksele'.

Här i vår trädgård har det nu regnat i mer än ett helt dygn, min enda tröst är att jag slipper att vattna.



Läs mer om plantan här.

Fågelskrämman i rondellen

$
0
0

En stor fågelskrämma står nu i en rondell i Luleå.
Fågelskrämman är till stora delar tillverkad av gamla bilplåtar i olika färger.

De som är hjärnan bakom skapelsen är de som arbetat med isdjuren som om vintrarna förgyller stadsparken.
Att det blev en fågelskrämma beror på att kommunen slår ett slag för odling av grönsaker till nytta och nöje.


Fågelskrämman står i rondellen vid Kulturens hus och är det första som möter när man kommer in till stan.
Kanske den även fungerar för att skrämma bort utsocknes som har annat än ärliga avsikter?
Ja, vem vet?
Hur det nu är med den saken lär ingen veta, men nu har Luleåborna fått något nytt att prata om, oavsett om de beundrar eller förfasas över skapelsen.


Vid fågelskrämman sticker en jättelik morot upp, och snart är att vänta en stor pumpa där bredvid.


Där uppe på kullen står den till synes ganska ensam, omgiven av stadens brus.
Just nu är gatorna runt omkring avstängda för där pågår 'Hamnfestivalen' denna helg.

Än är natten ljus här i norr, och lamporna från tivolit i norra hamnen lyser men syns inte som de hade gjort om det varit mörkt.

Kl. 23:30

Aklejgallmygga

$
0
0

Små otäcka larver.

Vid första anblick så kanske de inte ser ut som något stort problem, men de är en riktig plåga, och dessutom är de helt omöjliga att bli av med.
Aklejgallmyggan har kommit för att stanna, och dess larver förstör alla aklejor denna tid på året.
Alla aklejor.


Här i vår trädgård har ju aklejgallmyggan lagt larver i aklejornas knoppar de senaste 20 åren, så de blommar just inget, utan aklejors knoppar brukar bara torka ihop innan de slår ut här.

De första åren gjorde vi allt för att bli av med aklejgallmyggan, vi plockade alla aklejor när de var i knoppstadiet hos oss och grannarna och brände knopparna med en förhoppning om att aklejgallmyggan skulle försvinna, men efter något år så gav vi upp.
Vi lyckades inte bryta aklejgallmygans livscirkel, de fanns kvar här ändå, och finns här än.



Aklejgallmyggan fanns inte här i vår by förut, den har mest troligtvis följt med hem till vår trädgård med någon planta vi köpt för länge sedan, och nu är de ju omöjliga att bli av med.
De är dessutom 'osynliga' man märker bara att aklejornas knoppar torkar ihop nu i mitten av juli månad.
Inuti de förtorkade knopparna sitter sedan de usla små larverna i säkerhet från myror, spindlar och fåglar.

Här är jag är aklejgallmyggans ende fiende, men trots mina riktade utrotningsförsök så finns de ändå kvar.


Om någon har något bra tips för att bli av med aklejgallmyggan från vår trakt och åter igen få njuta av aklejornas blommor, så får ni gärna dela med er av dessa tips.


Jag plockade in en förstörd knopp av en akleja, och ut kröp strax fyra mycket små larver.
Äckligt!


Hur själva aklejgallmyggan ser ut har jag ingen aning om,  jag har aldrig sett någon sådan, men de otäcka larverna har som sagt plågat oss i många år.


UÄCK!!!


Nu är det i alla fall fyra larver färre i vår trädgård...









Stor ormrot

$
0
0
Bistorta officinalis

Blommorna på den stora ormroten svajar på höga stänglar över de andra växterna i rabatten.
De rosa blommorna har samma form som små flaskborstar,

Växten har fått sitt namn efter rotens form, för den skall vara lite vriden och sned.


Man kanske måste tänka sig för innan man planterar in en växt som stor ormrot i rabatten, för den har lätt att sprida sig via rötterna som snabbt växer i sidled.
För trots att stor ormrot ursprungligen växer långt söder om vår trädgård, så klarar den klimatet i norr utan problem.

Jag har även läst att den här växten trivs bäst i fuktig jord, men här i vår trädgård har den spridit sig över en mycket väldränerad rabatt på en liten kulle.
Så torkan är inget hinder för den stora ormroten.


Läs mer om växten här.

Diadembuske

$
0
0
Tibouchina urvilleana

Jag köpte en växt som såldes för halva priset i slutet av maj, för där utanför butiken hade de flesta växter blivit fula av allt regn och de kalla vindarna som plågade de för det kylslagna vädret ovana växterna.
Det var bara denna växt som var någorlunda fin, så den fick följa med hem som den dagens fynd, och efter en tid i växthuset så mådde den prima och hade många knoppar.


På krukan står att den heter Tibuchina och är från Brasilien, så det förklarar ju det där med att den inte trivdes med iskalla vindar.
Nu blommar den sedan en tid i vår trädgård och ger vår trädgård en glimt av Brasilien.



Även de stora knopparna är fina innan de slår ut.


Jag läste att växten kallas för diadembuske och att man ska knipsa bort de blommor som blommat klart för att den ska fortsätta att sätta nya knoppar.
Busken ogillar frost och kan bli drygt fyra meter hög.
Det ska gå att ta sticklingar från växten, men det lyckades inte för mig då jag provade göra det förra året.

Den riktiga utmaningen blir väl sedan att försöka övervintra växten, för den vill övervintra svalt och ljust.
Men kanske den kan överleva i potatiskällarens mörker tillsammans med pelargoner och fuchior?
Problemet är väl bara då att den kanske kommer igång alltför sent, så den står redo att blomma lagom till nästa höst, om den nu alls vill överleva källarens mörker.

Men varför bekymra sig om det nu?
Just nu så blommar den fint i sin kruka och har inga bekymmer alls för framtiden.



Det finns ungefär 300 arter av släktet tibouchina i Sydamerika, med blommor som är lila, rosa eller vita.
Flera blir liksom diadembusken buskar som bara blir några meter höga, men någon sort av släktet kan nå en höjd av 12 meter.

Kanske fler sorter av tibouchina är att vänta i butikerna i framtiden?

Svärdslilja

$
0
0
Iris pseudacorus

I år så lider många växter av det kylslagna vädret och av det myckna regnandet, men en av trädgårdens växter stormtrivs, det är svärdsliljan som mår ovanligt bra i år.

När andra växter knappt orkar blomma, så slår svärdsliljan på stort och bjuder på den bästa blomningen den någonsin visat oss.


Förklaringen till detta välmående från svärdsliljans sida måste bero på att jorden varit helt lagom fuktig från tidig vår fram till nu.
Plantan växer på en riktigt sunkig plats i trädgården, där ofta vatten samlas efter ett regn, något som tydligen uppskattas ordentligt av denna iris.





Aldrig förut har plantan heller nått den höjd den har nu, de längsta bladen når en höjd av 185 centimeter.
En annars smått småtråkig växt har blivit en riktig solitär.


Men det är bara en av våra svärdsliljor som blommar så, den som växer på en torrare plats blommar inte alls i år, men det gör inte så mycket, för de smala och svärdsliknande bladen är fina som de är utan blommor.



Inte heller blommar de svärdsliljor som jag har planterat ut vid ett dike bredvid trädgården, där finns bara blad utan blommor.

Här i norr växer svärdsliljor bara i trädgårdar, jag har aldrig sett några förvildade på det sätt som är ganska vanligt i landets södra delar.
(Men länet är ju stort, så det kan ju ändå finnas förvildade svärdsliljor här.)


Svärdsliljorna vid vattnet ser också ut att trivas bra, även om de inte bjuder på någon blomning.

Myggfabriken!

Förutom svärdsliljorna så trivs myggen förträffligt bra i år, med de flesta diken helt vattenfyllda så sprutar det ut nya myggor från dem.
Hade det inte varit för alla myggor så kanske man hade kunnat vara utomhus och njuta av svärdsliljornas blommor lite oftare än vad som nu är fallet.

Uppdaterad nu ikväll:
Efter dagens skyfall så har vattnet i diket ökat så pass att den lilla bron över diket nu ligger under vatten.
Nu har myggen en säker garanterad kläckningsplats i flera veckor till innan det eventuellt kan torka upp.

Mötet med myggen vid diket var en smärtsam upplevelse, men vad gör man inte för er, kära bloggläsare.




Finsk rödbladig björk

$
0
0
Betula pubecens f. rubra

I vår trädgård finns tio stora björkar, som dominerar totalt.
Därför kan man tro att det skulle vara en enkel sak att plantera in just björk på vår tomt, men det har visat sig vara svårare än vad jag trott.
Trots att de stora björkarna ser ut att trivas så bra.

Nu gör jag ännu ett försök.


Sjätte gången gillt?

Den första av de många försöken med rödbladiga björk hittade jag avbruten (min då tvåårige äldste son stod högst upp på listan över misstänkta vandaler, trots sitt nekande) det andra försöket torkade ihjäl sommaren därpå.

Det tredje försöket åt sorkarna upp en vinter, och det fjärde försöket torkade även det ihjäl förra sommaren.

Femte försöket planterades så in i trädgården för snart ett år sedan, men den bröts av den tunga snön i vintras, och dog upptill, men nu skjuter nytt upp från roten. Men den nya tillväxten är ännu löjligt liten.

Så detta är försök nummer 6 med att få en rödbladig björk att slå rot i vår trädgård.


Denna björk fyndade jag billigt i Finland för några dagar sedan, de såldes för bara 23 euro (ca 230 kronor) hos varuhuset TEX i Torneå.
Ett bra pris för en sådan björk som är drygt 140 centimeter hög.
I Sverige kostar en sådan minst 600 kronor, så jag kunde inte låta bli att köpa hem denna.


Den rödbladiga björken kommer från en klon som hittats i Finland, och den är en glasbjörk som trivs att växa lite fuktigare än vad vårtbjörkar gör.




Men då är frågan; vart i trädgården kommer den här björken att trivas bäst?
Eftersom det är en glasbjörk så får växtplatsen inte vara för torr.
De röda löven framträder snyggt i motljus, så det kan också vara värt att tänka på inför valet av växtplats. Annars upplevs de mörkt röda löven nästan svarta.


Hm, den enda plats som är ledig och som har en fuktighetshållande jord, och kan ge fint motljus i de röda bladen, ja det blir mitt bland våra vinbärsbuskar.
Men hur trivs de med en björk så tätt inpå?

Men det är klart, om björken trivs och slår rot mitt i "vinbärslunden" så får jag väl plantera nya vinbärsbuskar någon annanstans.


När jag väl fått ned den i jorden så måste den bindas upp med ett stöd för att inte knäckas av snön, och på något sätt måste jag även skydda trädet från de glupska sorkarna.
Gnagskydd runt stammen skyddar ju inte alla grenar, och de usla sorkarna är ju duktiga klättrare om de finner mödan värd.
Vad som blir svårast är ju att kunna garantera nog med vatten till trädet, vi som är borta ibland om somrarna.
En nyplanterat glasbjörk som denna behöver mycket vatten de första åren tills trädet hunnit att etablera sig ordentligt.

Man får väl hoppas på lokala regnskurar då.


Stjärnflocka

$
0
0
Astrantia major

Vår stjärnflocka blommar fint i en rabatt, helt obekymrad över den så kyliga och regniga sommaren.
Kanske den äntligen fått det nog fuktigt för att trivas riktigt bra?
Det är nog så att stjärnflockan aldrig tidigare blommat så fint som vad den gör i år, och det kan bero på att växtplatsen är aningen för torr de flesta andra år, då det inte regnar så som det gjort hittills denna sommar.

Stjärnflockan trivs med näringsrik och fuktighetshållande jord, men den bör få en väl dränerad växtplats för att överleva vinterns fukt.


I vår trädgård så är en väl dränerad växtplats en plats som under sommaren oftast är väldigt torr, och då blir det ju nästan en omöjlig ekvation att lösa, fukt på sommaren, men torka på vintern.
Det vill till att det regnar mycket om sommaren för att en torr upphöjd rabatt ska vara fuktighetshållande, men så har det ju blivit i år.



Min fru fick stjärnflockan när vi var i lilla byn Hulu utanför Nässjö en gång för flera år sedan.
Hon har alltid beundrat denna växt, som det ju är något visst gammaldags över, kanske stjärnflockan räknas in bland de växter som kallas för 'mormorsväxter'?
Den fanns ju i landet redan på Linnés tid.


För att tillföra mer näring till plantan har jag lagt the-och kaffesump där, något som ju stjärnflockan tydligen gillar. Däremot så är jag osäker på om en vit krollilja just bredvid uppskattar koffeinet på samma sätt.
Krolliljan som ju brukar vara så fin tynar med bara några få blomstänglar i år.
Om det inte är koffeinet som ställt till det för den, så kanske det är allt regn som den ogillar, då platsen är skuggig, eller kan löken fått något virus?
Eller är det en kombination av allt regn och koffein?

Men i andra trädgårdar i området så blommar krolliljorna lika fint som de alltid gjort, så de vissnande krolliljorna i vår trädgård kan nog inte bero på allt regn.

Det är tur att stjärnflockan är så fin och fyller upp den platsen när trädgårdens Drottning tynar så i år.


Viewing all 230 articles
Browse latest View live