Laurentia hybrida |
Stjärnlobelia växer vilda i Australien, så den klarar ju inte några vargavintrar, utan de räknas till sommarblommorna här hos oss.
Den trivs som de flesta sommarblommor, men den gillar inte om jorden blir för fuktig under en längre tid, så därför är det bra att låta jorden torka upp mellan vattningen.
Jag hade aldrig ens hört talas om denna växt förrän jag fick en planta av min trädgårdsvän Kjell-Benjamin i Piteå, han hade sett den hos en granne, och hade i år sått egna plantor.
Han bad mig ta egna frön från den här plantan, men jag är lite orolig för hur det ska hinna med att mogna fram frön när den blommar först nu.
Kanske jag får flytta in krukan med stjärnlobelian till växthuset om det blir risk för frost.
Det har ju liksom varit snubblande nära nattfrost här, med bara noll grader två nätter förra veckan.
Om jag får frön från plantan så är det viktigt att så dem tidigt nästa år för att de ska hinna med att blomma, jag har läst att man bör så dessa frön redan i januari-februari månad.
De stjärnformade blommorna får en annan form då de blommat en tid, men de är vackra att se på då med.
Tack än en gång Kjell-Benjamin för den fina stjärnlobelian.